Otäcka kvinnor novellantologi

10 recensioner av Otäcka kvinnor novellantologi

1. 

   Sofi Poulsen – 11 september, 2024

   angelicas bokhylla ger Otäcka kvinnor 5 av 5:
   Riktigt bra skräck ska få dig att känna kalla kårar över ryggen, se dig om över axeln, vilja ha lampan tänd på natten, tveka över om det är värt att gå till badrummet i mörkret. Jag upplever allt detta när jag läser Otäcka kvinnor. Jag gillar skräck. Jag är fascinerad av känslan att känna rädsla och sedan inse att det bara är fiktivt. Med risk för att låta smått galen, men jag gillar att bli lite rädd ibland så länge det inte är verkligt eller något allvarligt, därför är skräck i bok eller film perfekt. För tro mig, i verkliga livet är jag livrädd för mörker, blod, smärta och död vilket jag fick en stor dos av i denna novellsamling. Jag gillade alla novellerna. De flesta skrämde mig verkligen och en del fick mig att sitta och gapa fånigt av förskräckelse för mig själv. Barn och mentalt instabila personer är alltid läskigt i skräckhistorier, de känns så oberäkneliga och impulsiva. Det förekommer i flera av novellerna här och det är också dem som är mest skräckinjagande. Jag blev lika sur varje gång en novell tog slut, jag vill ha mer! Likt Darkness klassiker är det inga lyckliga slut, det här är ren och skär skräck, mörker och ondska. Jag älskade det!

2. 

   Sofi Poulsen – 11 september, 2024

   bookishlyfalling ger Otäcka kvinnor 5 av 5:
   Antologin inleds med novellen Bröllop vid sjön av Lizette Lindskog och den ger mig rysningar! Jag blev faktiskt förvånad över hur läskig och spännande boken är. Några av mina favoriter från antologin var bland annat Skriket från sjön av Hanna Drammeh som var välskriven och läskig. Nycklarna av Malin Leijon gav mig sådant obehag att jag var väldigt glad över att det bara var en novell och inte något som kommer hända mig själv! Novellen gav mig ångest för huvudkaraktären. Mörkrets tjärn av Sandra Nordqvist var så bra och riktigt hemskt. Grotesk på ett bra sätt! Hunger av Helen Lindholm var också riktigt ruskig och otäckt bra!Otäcka kvinnor är fylld med fasansfulla och skrämmande noveller som du bara måste läsa! Boken är inte för den lättskrämda med livlig fantasi.

3. 

   Sofi Poulsen – 11 september, 2024

   Bokugglor ger Otäcka kvinnor 5 av 5:
   Den här novellsamlingen var så otroligt bra, jag älskade den! Omslaget matchar definitivt innehållet. Jag brukar inte läsa skräck eftersom jag är så lättskrämd och det kanske inte var en sådan bra ide att läsa vissa av dessa noveller på kvällen för alla var riktigt otäcka, men också riktigt bra! Mina favoriter var, Skriket från sjön av Hanna Drammeh, Nycklarna av Malin Leijon, Diana av Sofie Poulsen och Hunger av Helen Lindholm. Språket i alla novellerna var fint och med riktigt bra miljöbeskrivningar vilket gjorde det lätt att föreställa sig hur allt såg ut. Det gjorde det hela mycket läskigare. Otäcka kvinnor bjöd på en spännande och rysande läsning där alla novellerna fångade mig från första sidan! Rekommenderas varmt!

4. 

   Sofi Poulsen – 11 september, 2024

   enkoppoenbok ger Otäcka kvinnor 4+ av 5
   Wow!! Här har vi ett gäng riktigt ruggiga skräckhistorier i en osalig blandning. I Otäcka kvinnor ger nitton kvinnliga författare fritt spelrum åt bland annat häxor, ondskefulla barn, utomjordingar, naturväsen och starka kvinnliga karaktärer. Vi bjuds med andra ord på ett smörgåsbord med allsköns skräckisar. Smaskigt värre!! Varje novell har sin egen smak och sitt eget språk. Författarna har tillsammans skapat en samling tvättäkta skräckhistorier och jag ser fram emot att läsa den i fysisk form. Detta är feelbad i bästa kostym!!

5. 

   Sofi Poulsen – 11 september, 2024

   mylovedbooks ger Otäcka Kvinnor 4 av 5:
   Skrämmande, brutal och bitvis Riktigt omskakande läsning. Spännande och obehaglig rakt igenom! Här är de fem som blev mina personliga favoriter: ”Mörkrets tjärn” av Sandra Nordqvist ”Diana” av Sofi Poulsen ”Strax före Allhelgonahelgen” av Ingbritt Wik ”Äppelgården” av Emma Isaksson ”Märit” av Bestrice Tyrenberg Men övriga noveller var också riktigt bra! Kom på mig själv med att jag var tvungen att pausa med jämna mellanrum då jag tyckte att det var rätt läskigt bitvis. Jag uppskattade att boken var uppbyggd runt väsen! väsen av olika slag har alltid fascinerat mig; så det här var riktigt intressant och obehagligt spännande läsning! Jag kan varmt rekommendera denna novellsamling om du vill ha något riktigt spännande att sätta tänderna i.

6. 

   Sofi Poulsen – 11 september, 2024

   mellsgeek skriver:
   Otäcka kvinnor är en novellsamling full med mörker, obehag och skrämmande vändningar. Vi får bland annat ta del av en besynnerlig katt, spöken, mystiska nycklar, naturväsen, en livsfarlig skugga, hunger och saker som inte är som man först tror. För er som älskar skräck kan jag verkligen rekommendera Otäcka kvinnor. Vissa noveller fick mig att krama om min filt lite hårdare. Stämningen kunde bli väldigt påtaglig och då var det svårt att sluta läsa, även om jag visste att ett lyckligt slut knappast var att vänta.

7. 

   Sofi Poulsen – 11 september, 2024

   my_life_with_books18 skriver:
   Vissa sagor är väldigt blodiga, andra mer smygande läskiga. Jobbigast att läsa var de med barn inblandade. Flera av novellerna hade inslag av mental ohälsa. Hur hjärnan kan spela en spratt och få en att göra hemska saker. De noveller jag fastnade lite extra för var: ”Mörkrets tjärn” av #sandranordqvist ”En hjälpande hand” av #pernillalindgren ”Diana” av #sofipoulsen ”Äppelgården” av #emmaisaksson Blodsband” av #katarinabrolin

8. 

   Sofi Poulsen – 11 september, 2024

   stinas_boksida skriver:
   Med 19 noveller blir det en blandning av långa och korta noveller, men det som är gemensamt med dem, är att de alla är fulla av skräck. Mörker, ondska, blod, rått, nervkittlande, skrämmande och fasansfullt är det vi får. Jag som är lite mörkrädd, valde att läsa på dagtid. Jag gillade dem alla. Vissa av novellerna är svåra att släppa, de var mer skrämmande en andra. Gillar du skräck så rekommenderar jag verkligen denna.

9. 

   Sofi Poulsen – 11 september, 2024

   fantastiska_bocker skriver:
   Det är mystiskt, mörkt, spännande, nervpirrande och skrämmande. Det som skrämmer mig, är dock inte alltid samma som skrämmer dig. Med olika författare finns det en story för alla. Vissa är lite kortare, andra längre men alla berättelser lockar läsaren till sista ordet.  Såklart fastnar vissa lite mer än andra; Mörkrets tjärn- tror INTE jag kommer bada på någon okänd plats närmaste tiden. En hjälpande hand- en kvinna åker längs en enslig väg och ser ett ensamt flickebarn. Nycklar – Konduktören kollar biljetten och lämnar en nyckel, och den är inte den enda nyckeln som huvudkaraktären mystiskt får. Äppelgården – en klinik som har ett annorlunda sätt att hjälpa kvinnor med ätstörningar. Alla historier är dock fantastiska på sitt eget sätt, vissa är riktigt skruvade och inte för de känsliga. Tänd lampan, drag upp fötterna och börja läsa!

10. 

    Sofi Poulsen – 11 september, 2024

    sarasbokhyllor skriver:
    Det texterna har gemensamt är att de är kretsar runt det riktigt otäcka. Vi får läsa om en flicka som inte haft några vänner och nu njuter av att ha en vän att leka med. Om ritualer och passion, lust, list och hämnd. Om något som jagar i skogen. Det är på jakt efter kött, människokött. Om en övernattning på Wiks slott, två svägerskor och ett par spöken. Om att få ta emot nycklar. Om fem ungdomar som ger sig ut på en fisketur. Om en man som upplever något särskilt under några dagar i skogen. Om en man och hans hund och något som lurar i mörkret. Om en julfest. Om känslor som måste få komma fram. Om kärlekens och omtankens tid. Om en liten flicka vid vägkanten. Om Diana som söker skydd i en stuga. Om Algot som ska göra iordning kyrkan inför Allhelgonahelgen. Om Tova som kommer till kliniken Äppelgården för att få hjälp att tillfriskna från anorexia. Om en liten flicka och en sjuk mamma. Om en fiolspelande kvinna. Om ett nerbrunnet mentalsjukhus. Om en femåring som lämnas ensam på ön när resten av befolkningen åker på begravning. Om en affärsresa och ett snöoväder. Om en bilresa med en blodig upplösning. Boken innehåller ett målande språk och väjer inte för något. Två berättarperspektiv, vilket jag är svag för, förekommer i Diana. Vissa texter blir favoriter som bland annat Helvetesdansen, En hjälpande hand och Diana, men ingen av texterna lämnar mig oberörd. Det är otäckt och ibland överraskande. Det är rått, bestialiskt och blodigt. Det är varulvar, vålnader och vanföreställningar. Det är spännande och nervkittlande. Läses med fördel i dagsljus, åtminstone om du är lika lättskrämd som undertecknad. Det är ofta riktigt obehagligt och det känns som att en hand kramar om mitt hjärta. Vissa är otäcka på ett psykologiskt plan medan andra flirtar mer med spöken och monster. De förstnämnda skrämmer mig egentligen mest då de känns mer verkliga. Varning! Är du kräsmagad så vill jag förvarna dig att vissa texter är lite jobbiga. Missa inte denna pärla!